Bygget av Förbifart Stockholms rullar igång - Analys av omgivningspåverkan inför byggprojekt - Bergsäker
Driftstatus


Bygget av Förbifart Stockholms rullar igång

Projekteringen och de förberedande arbetena pågår som bäst med Förbifart Stockholm, ett av Sveriges hittills största infrastrukturprojekt. När den drygt två mil långa vägsträckan står klar finns en efterlängtad och effektiv vägförbindelse på plats för den som vill passera innerstaden eller ta sig mellan Stockholms norra och södra delar.

– Förbifarten minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem och ger trafikanterna som ska passera förbi eller ta sig mellan den södra och norra sidan ett alternativ till den hårt trafikerade Essingeleden, säger Johan Brantmark, Trafikverkets projektchef för Förbifart Stockholm.

johan_brantmark_pressbild

Johan Brantmark, projektchef

Huvudentreprenaden inleds 2014

Förbifarten blir 21 kilometer lång, varav 18 kilometer går i tunnel. En av tunnlarna, som har en sträckning mellan Kungens Kurva och Lunda, blir hela 16.5 kilometer lång, vilket gör det till en av världens längsta tunnlar i stadsmiljö. Hittills har Trafikverket i första hand fokuserat på projekteringsarbete, bland annat genom att undersöka mark- och vattenförhållanden längs med sträckan.

– I höst ägnar vi oss åt att förbereda de kommande byggarbetsplatserna längs med sträckan. Våren 2014 inleds arbetet med arbetstunnlar och de tre tillfälliga hamnanläggningar som ingår i projektet 2014 räknar vi även med att komma igång med huvudentreprenaden, säger Johan Brantmark.
Förbifart Stockholm består av två separata tunnelrör med tre körfält i varje riktning. Att bygga tunnlar är kostnadskrävande, Förbifart Stockholm har en beräknad budget på 28 miljarder kronor i 2009 års penningvärde. Trängselskatteintäkter står för 80 procent av byggkostnaden, medan övriga 20 procent finansieras av staten. Enligt de samhällsekonomiska kalkylerna uppvägs den höga projektkostnaden av en ännu större samhällsekonomisk vinst i form av smidigare resvägar och kortare restider.

Tre tillfälliga hamnar anläggs

Tunnelbyggena genomförs i flera etapper och tar mycket tid och resurser i anspråk. Ett annat stort arbete är att bygga trafikplatserna samt att installera och testköra tekniska system, däribland ventilation, trafikstyrning och övervakningssystem. Tunnlarna byggs på olika sätt beroende på hur markförhållandena ser ut på de olika platserna. Somliga byggs helt under jord, medan andra delvis syns ovan mark.

Tunnelbygget medför omfattande sprängningar, vilket förstås innebär att stora mängder krossat berg behöver fraktas från byggarbetsplatserna. För att inte belasta vägnätet i onödan med många tunga transporter väljer Trafikverket att anlägga tre tillfälliga hamnar, en vid Sätra varv och två på Lovö. Stenkrosset kommer att transporteras via dessa hamnar, på pråmar till tillfälliga mottagningplatser.
forbifart_sthlm_tunnelsakerhet_utan_text_highres

Sättningsbenägen jord på delar av tunnelsträckningen

På förbifarten byggs sex trafikplatser, varav de största finns i Häggvik i Sollentuna och i anslutning till E4 i höjd med Kungens Kurva. Förbifarten kommer att ansluta till det befintliga vägnätet vid bland annat E18 i Hjulsta och Bergslagsplan i Vinsta. Upphandlingen av entreprenörer till Förbifart Stockholm beräknas inledas i slutet av 2013.

En del av tunneln byggs som en undervattenstunnel under Mälaren. Vissa tunnelpartier går ner till 60 meters djup, vilket förstås ger ett högt vattentryck men också goda bergförhållanden. Det är första gången Trafikverket bygger en tunnel av den här dimensionen under Mälaren.
– En utmaning i så här stora projekt är förstås att få samtliga entreprenörer att sträva åt samma håll och arbeta utifrån samma målbild. Rent tekniskt står vi inför många utmaningar, inte minst eftersom tunnlarna delvis byggs på sättningsbenägen jord, vilket omgivningspåverkan och regelbundna grundvattenmätningar till prioriterade delar av projektet, säger Johan Brantmark.
cqqsn

Tunnlar i tättbebyggt område ställer krav på dialog med omgivningen

Ytterligare en utmaning är, enligt Johan Brantmark, att tunnlarna byggs i tätbebyggda områden med såväl bostäder som industrilokaler, vattenledningar och kollektivtrafiksträckningar nära inpå. Det innebär samverkan och en aktiv dialog med en mängd berörda intressenter. Tredjemanshantering är därför en viktig del av arbetet med Förbifart Stockholm.

Med tanke på projektets omfattning är logistiken förstås ytterligare en utmaning. För att avlasta vägnätet i så stor utsträcknings som möjligt, i synnerhet det känsliga vägnätet på norra Lovön, kommer materialtransporterna till och från byggarbetsplatserna i huvudsak ske med hjälp av båt.