Göran Karlsson, vd

Kontaktperson:
Göran Karlsson, vd
0733-47 12 01
E-post

last_sprangbok

Sprängning - 2. Kontursprängning

2009-05-27

Kontursprängning kan du använda när du vill ha en slät bergyta, t.ex. utmed en väg, men också när du vill att det kvarvarande berget skall vara sprickfritt och så lite skadat som möjligt. Kontursprängning använder du med andra ord huvudsakligen av estetiska skäl, men det finns också andra skäl som har med ekonomi och säkerhet att göra.

Det finns två olika slags kontursprängningar:

• Förspräckning
• Slätsprängning

2.1. Förspräckning

Förspräckning innebär att du först skapar en spricka, det vill säga förspräcker, längs den konturen (kanten) du vill skapa. Du borrar då först ett antal ”konturhål” längs den önskade kanten och spränger dem först, innan du laddar och spränger de resterande så kallade ”livhålen”.

Alternativt kan du använda en metod där du laddar allt på en gång och spränger dem i en följd, konturen först och därefter övriga salvan. Men fördelen med förspräckning är att du kan inspektera resultatet på bergytan innan du spränger resten. Om den första sprängningen t.ex. blev underdimensionerad kan du ladda konturhålen och spränga en gång till.

Vid förspräckning används sprängämne med låg laddningskoncentration i tätt borrade hål.

2.2. Slätsprängning

Ibland är det inte lämpligt att du gör en förspräckning, som till exempel när du spränger ett sprickfyllt berg eller vid vibrationskänsliga områden. Då är slätsprängning bättre som metod. Vid slätsprängning detonerar konturen sist, tvärtemot vad som sker vid förspräckning.

Vid underjordsarbeten är slätsprängning oftast rätt metod. Där har du större krav på kvarvarande berg och du minskar behovet av förstärkningsarbeten, vilket ökar säkerheten.

Vid slätsprängning används sprängämne med låg laddningskoncentration i tätt borrade hål.

2.3. Slitsborrning, linedrilling och linsågning

Slitsborrning, linedrilling och linsågning är andra metoder du kan använda när du vill ge berget en önskad kontur.

Slitsborrning innebär att du borrar ett antal parallella hål, så tätt att de tillsammans bildar en luftspalt (slits) som sedan dämpar vibrationerna vid en sprängning.

Vid linedrilling borrar du en tätsöm (flera hål på rad) av till exempel håldimension 76 mm och med ett cc avstånd på ca 20 centimeter. Då skapar du en ”skorsten för spränggaser” och en brottanvisning när salvan sprängs. Linedrilling dämpar inte vibrationer, men skapar förutsättning för en mindre påverkad bergyta. Hålen lämnas öppna och laddas inte.
Linsågning innebär att du först sågar konturen innan du spränger.

INNEHÅLL BOKEN OM SPRÄNGNING

Introduktion
1. Borrning vid sprängning
2. Kontursprängning
3. Rörgravsprängning
4. Underjordsprängning
5. Arbetsskydd vid sprängning
6. Sprängning regelverk
7. Sprängämnen och tändmedel
8. Undervattensprängning
9. Plansprängning
10. Pallsprängning
11. Sprängning i känsliga områden (försiktig sprängning)
12. Laddning av borrhål
13. Stabila slänter
14. Sprängplan
15. Sprängjournal
16. Riskanalys, besiktning, vibrationsdämpande åtgärder
17. Omhändertagande av material
18. Beräkning av kostnader för sprängningsarbeten
Uppslagsboken





1 kommentar

2012-09-02 kl 11:10 Skrivet av: nike
This is just the information I am finding everywhere.Me toyota cars and my friend were arguing about an issue similar to this! Now I know that I Toyota Avensis was right.Thanks for the information you post. I just subscribe your blog. This is a nice blog.



Kommentera

        [Visa] Villkor för bloggkommentarer

Sök på bergsäker