Göran Karlsson, vd

Kontaktperson:
Göran Karlsson, vd
0733-47 12 01
E-post

Läs vidare
Bergsäker stödjer
Certifierat företag

last_sprangbok

Sprängning - 11. Sprängning i känsliga områden (försiktig sprängning)

2009-05-27

I takt med att man förtätar och bygger om i stadskärnor ökar kraven på att man genomför så kallade ”försiktiga sprängningsarbeten”. Men det kan även behövas försiktig sprängning i andra områden, som i närheten av vattenkraftverk, kärnkraftverk, broar och andra konstruktioner eller i känsliga naturområden.

Det är i huvudsak två slags problem du har att brottas med vid sprängning i känsliga områden:

1. Utförandet av jobbet. Det kan vara kostsamt och komplicerat att utföra arbetet i känsliga områden, framför allt i stadskärnor där arbetsplatsen utgörs av trånga utrymmen. Viss utrustning kanske inte får plats och du får ta till alternativa och enklare metoder.

2. Sprängningens konsekvenser. Det finns restriktioner för att undvika skador av luftstötvågor, vattenstötvågor, stenkast, lyft, sättningar eller vibrationer. Det är framför allt markvibrationerna som kan skada kringliggande byggnader eller utrustning.

Storleken på markvibrationerna bestäms av:

• Sprängladdningens storlek (samverkande laddningen Q).
• Om salvan är inspänd eller inte.
• Geologin (bergets egenskaper).
• Avståndet mellan sprängplats och berört objekt.
• Vad det är för massor (jord, sand, sten, lera) som markvibrationen överförs i.

Det är egentligen markvibrationernas hastighet, dvs. hur fort vibrationsvågen utbreder sig i marken, som är avgörande för om det blir skador. Olika typer av material tål mer eller mindre hög vibrationshastighet. Enstaka, stabila industribyggnader i betong kan till exempel klara en vibrationshastighet på 150 mm/sek, medan ett hus i lättbetong klarar betydligt mindre. Kanske så lite som 35-50 mm/sek innan det blir sprickbildning. Då pratar vi om byggnader direkt grundlagda på berg.

Det finns normer för högsta tillåtna vibrationsvärden. I Svensk Standard SS 460 48 66 ”Vibrationer och stöt – Riktvärden för sprängningsinducerande vibrationer i byggnader” anges en formel för hur man räknar ut riktvärden.

För apparatur, känslig utrustning, anläggningar etc. anges ofta rekommenderade riktvärden av brukare eller tillverkare.

Det är viktigt att du besiktigar alla byggnader inom området innan du börjar spränga. Även här finns det en svensk standard att ta hänsyn till: SE SS 460 48 60 ”Syneförrättning – Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet”.

I de flesta fall kan du göra provsprängningar och då kan du mäta vibrationshastigheten i förväg. När du har analyserat vibrationsmätningarna kan du göra en anpassad borr-, ladd- och tändplan. Tänk på att alltid eftersträva en säkerhetsmarginal till det högsta tillåtna värdet.

Minimera markvibrationer

För att minska markvibrationerna och därmed skadeverkningarna kan du minska laddningens storlek, borrhålen (diameter, djup/längd och lutning) och inspänningen. Ju mer inspänd laddningen är, desto större markvibrationer får du. Du kan också variera fördröjningen vid detonationen.

Ett annat sätt du kan minska markvibrationerna på är att prova olika typer av sprängämnen, då de arbetar på olika sätt och ger olika typer och mäktigheter av vibrationsutseenden. Långa laddningar med låg detonationshastighet är till exempel skonsammare om vi har accelerationsproblem (a) angivet i antingen g eller i m/s2 (1g = 9,8 m/s2, markvibrations enhet) mätes på tex apparatur och en del anläggningar typ trafos etc.

Har vi rena svängningshastighets(v)( anges i mm/s,) problem kan det ibland vara mer effektivt att ta ett sprängämne med helt annan karaktär till exempel snabb detonationshastighet och lägre vikt då i detta fall den rena laddningsvikten kan vara mer styrande.

En annan metod är att välja tändsystem rätt anpassat för det du skall utföra. I dag finns tändsystem med stora möjligheter till flexibilitet.

Du kan också använda så kallad slitsborrning. Du borrar ett antal parallella hål, väldigt tätt framför det område eller den byggnad du vill skydda. Hålen bildar då tillsammans en luftspalt som dämpar vibrationerna från sprängningen. Det är en effektiv, men också ganska kostsam metod.

Eller så kan du skära av överföringsmediet, i det här fallet berget. Du kan vajersåga och skapa en öppen slits som dämpar vibrationsöverföringen betydligt. En allt vanligare metod idag, då den är billigare än slitsborrningen.

Du kan påverka markvibrationens storlek om det är möjligt att anpassa utslagsriktningen på sprängsalvan. Du vet att bakkanten på salvan generellt sparkar som en häst och att den största kraften därför går bakåt. Försök då att inte rikta bakåtkraften mot det vibrationskänsliga objektet.

Begränsa lyftskador

Både slitsborrning och vajersågning är även effektiva för att minimera risken för lyftskador, ett annat problem som kan uppstå i det direkta närområdet till sprängplatsen. Lyftskador kommer antingen genom gasinträngning, genom mekanisk åverkan eller på grund av bergstruktur.

Bakåtbrytning och gasinträngning kan begränsas också genom att du borrar en tät linje med hål i teoretisk kontur, så kallad ”line drilling”. Konturen består av ett antal tätt borrade hål, ca 15-30 cm c/c, med en grövre diameter, till exempel 76 mm. Hålen laddas inte, utan fungerar endast som brottsanvisning och skorsten för spränggaserna. Att observera är att Line drillingen inte har någon dämpande effekt på markvibrationen.

Sprängning utan sprängämne

Det går faktiskt att spränga utan sprängmedel. Då får du använda olika kemiska ämnen för att spräcka berget. Oftast är det svårt för dig att få exakt det önskade resultatet och det kan ta flera dagar att utföra spräckningen.

Du kan även spräcka berg termiskt genom att använda metalldon i borrhålet. Metallen upphettas elektriskt eller med gasol och berget spräcks genom värmeutvidgning. Andra metoder är bläck och kil, vilket användes mycket förr inom stenindustrin vid till exempel brytning av gat- och byggnadssten. En ytterligare metod som påminner lite om bläck och kil är DARDA-metoden, där spräckkraften uppnås med hjälp av hydraulik i stället för slagkraft.

Ingen av ovanstående metoder används speciellt mycket då de är kostsamma och tidskrävande.

INNEHÅLL BOKEN OM SPRÄNGNING

Introduktion
1. Borrning vid sprängning
2. Kontursprängning
3. Rörgravsprängning
4. Underjordsprängning
5. Arbetsskydd vid sprängning
6. Sprängning regelverk
7. Sprängämnen och tändmedel
8. Undervattensprängning
9. Plansprängning
10. Pallsprängning
11. Sprängning i känsliga områden (försiktig sprängning)
12. Laddning av borrhål
13. Stabila slänter
14. Sprängplan
15. Sprängjournal
16. Riskanalys, besiktning, vibrationsdämpande åtgärder
17. Omhändertagande av material
18. Beräkning av kostnader för sprängningsarbeten
Uppslagsboken





1 kommentar

2012-09-02 kl 11:25 Skrivet av: nike
This is just the information I am finding everywhere.Me and Audi A8 my friend were arguing about an issue similar to this! Now I know that I mazda cars was right.Thanks for the information you post. I just subscribe your blog. This is a nice blog.



Kommentera

        [Visa] Villkor för bloggkommentarer

Sök på bergsäker