Ökad framkomlighet i Stockholm när Norra Länken invigs ett år före tidsplan - Analys av omgivningspåverkan inför byggprojekt - Bergsäker
Driftstatus


Ökad framkomlighet i Stockholm när Norra Länken invigs ett år före tidsplan

Norra länken är en viktig pusselbit i arbetet med att öka framkomligheten i Stockholmsregionen. När trafiken leds ner i tunnlar avlastas stadsmiljön. Norra Länken skapar också förutsättningar för att hantera den ökande trafikmängd som förväntas när de nya stadsdelarna Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden står klara.

Norra Länken ökar också tillgängligheten till Värtahamnen och Frihamnen, Sveriges viktigaste hamnar för gods-och persontrafik till Baltikum, Finland och Ryssland.
Att bygga en trafikled genom några av Sveriges mest trafikerade områden; Norrtull, Frescati, Roslagstull och Värtan, genererar förstås många tekniska utmaningar. Trafikverket har bland annat använt tidigare erfarenheter från byggnationen av Södra länken för att minimera omgivningspåverkan och störningar för trafikanter. Norra länken var ursprungligen budgeterad till 11 miljarder kronor. Trafikverket lyckades understiga budgeten med en miljard och räknar dessutom med att färdigställa merparten av projektet ett år före tidsplan. En minutiös planering, färre riskfaktorer än beräknat och duktiga entreprenörer bidrog till tidigareläggningen.

1Norra Länken flyg 130612 0711

Vajersågning under tunnelbanespåren

– Omfattningen på tredjemanshanteringen har varit betydligt mindre än vid byggnationen av Södra länken. Där fanns drygt 20 000 närboende hushåll, i anslutning till Norra länken fanns endast 7000 hushåll. Vi har fått in förvånansvärt få klagomål från närboende, säger Michael Lundborg, projektledare på Trafikverket.

På delar av tunnelsträckningen byggdes tunnlar precis över och under tunnelbanan, vilket ställde förstås medförde stränga vibrationsrestriktioner. En nära dialog med SL, som stoppade trafiken i samband med sprängningarna, gjorde att störningarna på tunnelbanetrafiken blev minimala.
– I berget under tunnelbanan saknades bergtäckning för en tunnel för traditionell sprängning. Där använde vi oss istället av vajersågningsteknik som med hög precision sågade bort berget i flak i precis rätt omfattning, säger Michael Lundborg.

Rampbroar sorterar trafiken

Arbetet med Norra länken, som sträcker sig mellan Tomteboda och Värtan samt ansluter till E4 mot Uppsala vid Norrtull och Roslagsvägen vid Frescati, är i princip färdigställt. 70 procent av Norra Länken invigs vintern 2014. De övriga 30 procenten, som bland annat omfattar intunnling av E4/E20 vid Norra stationsområdet inför bygget av Hagastaden och nya rampbroar i anslutning till Essingeleden pågår.
Vid byggarbetsplatsen finns begränsade utrymmen för byggmaterial, vilket innebär en logistisk utmaning för de entreprenörer som är verksamma i etappen i höjd med Karlberg. De nya broarna, som bidrar till en ökad kapacitet på Essingeleden, sträcker sig bort till den nya Solnabron och utgör en temporär anslutning till Solna tills byggnationen i området färdigställs 2017.
– När de nya rampbroarna står klara bidrar de till att ”sortera” trafiken i ett tidigare skede. Det innebär att trafik som färdas i riktning mot Uppsala och Värtahamnen styrs om redan på ett tidigt stadium, vilket i sin tur bidrar till minskad trängsel, säger projektchef Lars Lilja.

1Norra Länken 2

Höga krav på samordning i Hagastaden

Vid etappen i anslutning till den nybyggda stadsdelen Hagastaden pågår också många parallella byggprojekt, vilket ställer särskilt höga krav på samordning och en kontinuerlig dialog mellan byggherrarna. Här bygger bland annat NCC ett stort kontorshus i direkt anslutning till Norra länken.
Stora delar av Norra länken invigs vintern 2014. Då invigs sträckan Norrtull – Frescati – Värtan, inklusive sträckan söderut mellan Norrtull och Tomteboda. Två år senare öppnas sträckan norrut mellan Tomteboda och Norrtull och 2019 öppnar Värtabanans tunnel.

 

Duk över hela bergtunneln

– Norra länken är det första stora svenska infrastrukturprojektet som lagt en duk över hela bergtunneln. Duken täcks med ett tio centimeter tjockt sprutbetongskikt. Konstruktionen fungerar som ett paraply som leder vatten genom dräneringsleder vid sidan av tunneln. Det här är en mer kostnadseffektiv lösning än den dräneringsmatta som använts i exempelvis Södra länken. Det ger bland annat en bättre driftskalkyl eftersom underhållsarbetet underlättas. Jag tror att sprutbetongtäckta dukar kommer att användas i betydligt fler projekt framöver, säger Lars Lilja.